Frågorna i enkäten

EU-valet 2019

Med anledning av EU-valet har Refugees Welcome Sverige (RWS) och Flyktinggruppernas Riksråd (FARR) sammanställt en enkät som skickats ut till topp-kandidaterna från de partier som finns representerade i EU-parlamentet. Enkäten består av 7 frågor och fokuserar på EU:s migrationssamarbeten med länder utanför EU och på CEAS, Common European Asylum System. CEAS är ett lagpaket som nu ska förändras och byggas ut. CEAS har sju delar: Dublinförordningen, Asylprocedurförordningen, Skyddsgrundsförordningen, Mottagandedirektivet, Ramverket för vidarebosättning (förordning), Eurodac och EU:s asylbyrå. Förordningar är överstatliga och tvingande. Inget land får ha bättre eller sämre villkor för dem som söker internationellt skydd. Tanken med att införa förordningar är att det ska bli lika villkor oberoende av vilket EU-land som tar emot asylsökande. Förslagen kommer alltså påverka Asylrätten i Sverige. 

Här nedan finns mer information om frågorna och resultaten.

Frågorna i enkäten:

  1. ÅTERTAGANDEAVTAL
  2. PRIORITERINGAR I BUDGET
  3. LIBYEN
  4. SKÄL SOM UPPSTÅR UNDER ELLER EFTER FLYKTEN
  5. TILLFÄLLIGA UPPEHÅLLSTILLSTÅND
  6. KRIMINALISERA HJÄLPINSATSER
  7. SÄKRA LÄNDER
  8. ÖVRIGA KOMMENTARER

1. ÅTERTAGANDEAVTAL

EU har slutit flera så kallade återtagandeavtal med länder så som Nigeria och Mali. I återtagandeavtalen lovar samarbetsländerna EU att återta personer som nekats asyl inom EU i utbyte mot bistånd och ekonomiska satsningar. Avtalen har flera kontroversiella aspekter. Landet som ingått avtalet blir till exempel skyldigt att inte bara ta tillbaka sina egna medborgare utan även andra länders medborgare som passerat genom landet på väg mot EU. Återtagandeavtalen har även slutits med länder som har brister i sin respekt för mänskliga rättigheter och sämre ekonomiska förutsättningar än EUs länder att ordna ett värdigt mottagande. Utöver EU:s återtagandeavtal så har en rad EU-länder slutit enskilda avtal med vissa länder från vilka många migranter kommer, exempelvis Italien med Libyen.
 
FRÅGA: Ska EU:s bistånd villkoras mot att transitländer lovar att återta personer som fått avslag eller som nekas möjlighet att söka asyl i EU?
 
Återtagandeavtal med ursprungs-och transitländer är en förlängning av EUs förstärkning av dess yttre gränser vilka hotar flyktingars liv, hälsa och undergräver asylrätten. RWS och FARR  anser att EU absolut inte ska ingå återtagandeavtal med länder som saknar fungerande asylsystem eller där individer riskerar omänsklig behandling.
 

Vad svarade kandidaterna? 

Kandidaterna från FI, MP, och V har svarat med 1:or på frågan. Samtliga kandidater är starkt negativt inställda till att EU:s bistånd ska villkoras mot att transitländer återtar personer som sökt asyl.

Alla Centerpartiets kandidater svarar med en 2.a på frågan och är alltså negativt inställda till att EU:s bistånd villkoras mot att transitländer lovar att återta personer som fått avslag eller som nekas möjlighet att söka asyl i EU.

Svaren från Socialdemokraterna är spridda mellan 2 och 4. De som är mest negativt inställda till att EU: bistånd villkoras är Evin Incir och Jytte Guteland. De som är mest positiva till att EU:s bistånd villkoras är Heléne Fritzon, Erik Bergkvist och Linus Glanzelius.

M och SD svarar med 4:or på frågan och är alltså positivt inställda till att EU:s bistånd ska villkoras mot att transitländer återtar personer som sökt asyl. KD och L svarar med 4:or och 5:or på frågan. Kristdemokraternas svar är övervägande 5:or.

2. PRIORITERINGAR I BUDGET

Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån (Frontex) är EU:s gemensamma gränspolis och har till uppgift att hålla migranter utan tillstånd utanför EU:s gränser. Frontex stödjer medlemsländerna i deras verksamhet gällande gränsbevakning, återvändande och samarbete med länder utanför EU. De senaste åren har Frontex budget ökat.

FRÅGA: Tycker du att fortsatt ökade anslag till Frontex är en bra ide?

  • Ja- Frontex borde få mer
  • Nej- Frontex borde få mindre
  • Nej- samma nivå som nu
RWS och FARR sätter oss emot ökade anslag till Frontex. På Medelhavet bedriver EU:s gränsbyrå Frontex krig mot smugglare med motiveringen att smugglarna är skyldiga till att många dör. Men EU-ledarna nämner inte att det är unionens gränspolitik som tvingar människor att resa irreguljärt och har öppnat marknaden för smugglarna.
 

Vad svarade kandidaterna? 

Kandidater från FI, V och MP tycker att Frontex ska få mindre pengar. Undantaget Alice Bah Kuhnke (MP) som menar att Frontex anslag ska vara kvar på samma nivå som nu.

Majoriteten av C:s kandidater svarar att Frontexs budget ska vara på samma nivå som den är nu. Två kandidater vill se ökade anslag till Frontex Ebba Krumlinde (C) och Eric Luth (C).

Kandidaterna från S, M, KD, L och SD menar att Frontex ska få ökade anslag. Undantaget Birgitta Sacedeus (KD) och Karl Khaldun Robbjens (SD) som tycker att budgeten som ligger är tillräcklig.

3. LIBYEN

Enligt UD finns det stora brister i Libyens rättssystem och 2017 publicerade det amerikanska tv-bolaget CNN video-klipp från Libyen där migranter såldes som slavar. Amnesty international rapporterar om systematiska, grova kränkningar av migranters mänskliga rättigheter i Libyen utförda av smugglare och libysk kustbevakning. EU:s stats- och regeringschefer enades i februari 2017 om att sluta en överenskommelse med Libyen. Den går ut på att EU-länderna ska utbilda och stödja den libyska kustbevakning för att hindra att personer försöker fly över Medelhavet till EU. EU-kommissionen lovade även att öronmärka motsvarande 1,9 miljarder kronor ur EU-budgeten, bland annat för att bistå Libyens kustbevakning. 

FRÅGA: EU och EU:s medlemsländer har flera ekonomiska samarbeten med kustbevakningen i Libyen för att stoppa flyktingar från att komma till EU. Ska EU fortsätta dessa samarbeten?

RWS och FARR anser att detta samarbete leder till större utsatthet för den som tvingats migrera eller fly snarare än att lösa EU:s asylpolitik. EU är medskyldigt till den omänskliga behandling som flyktingar och andra migranter utsätts för i Libyen, liksom i andra länder där människor hamnar genom externaliseringen av EU-ländernas gränskontroll.

Mer info
– UD:s rapport om Mänskliga Rättigheter i Libyen
– Video CNN

Vad svarade kandidaterna? 

Kandidaterna från FI, MP och V har svara med en 1:a på frågan. Samtliga kandidater är är alltså starkt negativt inställda till att EU fortsätter sina samarbeten med Libyen.

Alla kandidater för C har svarat med en 3:a utom Ebba Krumlinde som svarat med en 2:a. Det är alltså en majoritet som är i mitten mellan ja och nej.

En majoritet av kandidaterna från L har svarat med en 4:a och är alltså positivt inställda till att EU fortsätter sina samarbeten med Libyen. Oscar Wåglund Söderström har svarat med en 3:a och Anders Rehnberg har svarat med en 2:a och är alltså mer skeptiska.

M och SD har svarat med en 4:a och är alltså positivt inställda till att EU fortsätter sina samarbeten med Libyen.

En majoritet av kandidaterna från S har svarat med 5:or och är alltså mycket positivt inställda till att EU ska fortsätta sina samarbeten med Libyen. Evin Incir svara en med en 4:a och Jytte Guteland har svarat med en 3:a.

Majoriteten av KD:s kandidater har svarat med 5:or och alltså är mycket positivt inställda till att EU ska fortsätta sina samarbeten med Libyen är i majoritet. Yusuf Aydin och Birgitta Sacredeus har svarat med 4:or.

4. SKÄL SOM UPPSTÅR UNDER ELLER EFTER FLYKTEN

Skyddsgrundsförordnignen är en del av CEAS (Common European Asylum System) och reglerar vem som kan betraktas som flykting eller skyddsbehövande. Ett av förslagen i den nya Skyddsgrundsförordnignen innebär att personer som ändrar eller kommer ut med sin tro, sin sexuella läggning alternativt gör politiska uttalanden mot hemlandet, efter att de flytt inte kommer kunna åberopa detta i sin asylansökan. Detta även om det nya omständigheterna kan leda till förföljelse i hemlandet

FRÅGA: Ett av förslagen som förhandlas i EU inom skyddsgrundsförordningen i CEAS är att personer som under eller efter flykten ändrar sin tro, sin sexuella läggning eller gör politiska uttalanden mot hemlandet som kan leda till förföljelse inte kommer att få asyl. Är du för den förändringen?  

Att neka asyl på grund av att andra skyddsskäl har uppkommit under eller efter flykten strider mot asylrätten. Varje individ har rätt att ändra sin religiösa tro, politiska åskådning, komma ut som hbtq+person eller ändra sin sexuella läggning efter de kommit till Europa.

Mer info
– Organisationen InEUmanitys film om CEAS
– EU-kommissionen om CEAS
– FARR om CEAS

Vad svarade kandidaterna? 

Kandidaterna från S, KD, FI, MP och V har svarat med en 1:a på frågan. Samtliga kandidater är är alltså starkt negativa till att personer som under eller efter flykten ändrar sin tro, sin sexuella läggning eller gör politiska uttalanden mot hemlandet som kan leda till förföljelse inte kommer att få asyl.

C, M och SD har svarat på frågan med en 2:a och är alltså negativt inställda till att personer som under eller efter flykten ändrar sin tro, sin sexuella läggning eller gör politiska uttalanden mot hemlandet som kan leda till förföljelse inte kommer att få asyl. Undantaget Ebba Krumlinde (C) som svarat med en 1:a.

Kandidaterna från L är spridda mellan 3:or och 4:or med en övervägande majoritet svarar med en 4:a och är alltså positivt inställda till att personer som under eller efter flykten ändrar sin tro, sin sexuella läggning eller gör politiska uttalanden mot hemlandet som kan leda till förföljelse inte kommer att få asyl.

 

5. TILLFÄLLIGA UPPEHÅLLSTILLSTÅND

Permanenta uppehållstillstånd har varit norm i Sverige i över 30 år fram tills 2015 då tillfälliga uppehållstillstånd infördes temporärt genom en tillfällig lag. Ett av förslagen i den nya Skyddsgrundsförorningen, som är en del av CEAS, innebär att Sverige inte kommer kunna återgå till permanenta uppehållstillstånd. Enligt förslaget ska EU:s medlemsstater bara kunna bevilja tillfälliga uppehållstillstånd.

FRÅGA: Ett av förslagen som förhandlas i EU inom skyddsgrundsförordningen i CEAS är att bara tillfälliga uppehållstillstånd ska ges till personer som beviljas asyl. Är du för den förändringen?  

RWS och FARR anser att skyddsbehövande som huvudregel ska beviljas permanenta uppehållstillstånd, inte temporära. Att förbjuda permanenta uppehållstillstånd är bortom vett och sans eftersom det är känt att människor utan permanent uppehållstillstånd lever i oro och otrygghet, vilket också minskar möjligheten till deltagande i samhället.

Vad svarade kandidaterna? 

Kandidaterna från FI, MP och V har svarat med en 1:a på frågan. Samtliga kandidater är är alltså starkt negativt inställda till att bara tillfälliga uppehållstillstånd ska beviljas.

Svaren från S och C består av 1:or och 2:or. En majoritet av C:s kandidater har svarat med 1:or och är alltså starkt negativa. En majoritet av S:s kandidater har svarat med 2:or och är alltså negativa till att bara tillfälliga uppehållstillstånd ska beviljas.

Svaren från L:s kandidater är spridda jämt mellan 2:or och 3:or och är alltså svagt negativa till att bara tillfälliga uppehållstillstånd ska beviljas.

Kandidater från KD, M och SD har svarat med 5:or och är alltså positiva till att bara tillfälliga uppehållstillstånd ska beviljas. Undantaget Liza-Maria Norlin (KD) som svarat med en 4:a.

6. KRIMINALISERA HJÄLPINSATSER

I Ungern har de gjorts straffbart att hjälpa migranter och asylsökande. Liknande lagar diskuteras runt om i Europa. Hjälporganisationer som deltagit i räddningsarbete på medelhavet har fått dyra böter och tvingats avsluta sin räddningsverksamhet. Transportörsansvaret innebär att den som hjälper en flykting över gränsen begår ett brott och i Sverige har röster höjts för att kriminalisera hjälp till papperslösa personer.

FRÅGA: Anser du att det är befogat att straffa frivilligorganisationer och privatpersoner som hjälper skyddssökande personer?  

  • Ja- när hjälpinsatserna riktas mot skyddssökande personer i asylprocessen.
  • Ja- när hjälpinsatserna riktas mot skyddssökande personer som fått ett lagakraftvunnet utvisningsbeslut.
  • Ja- det är inte frivilligorganisationers, och privatpersoners uppgift.
  • Nej- hjälpinsatser skall aldrig straffas.

RWS och FARR anser det helt oacceptabelt att kriminalisera humanitär hjälp till skyddsbehövande. Att rädda människor på Medelhavet, bistå papperslösa med humanitär hjälp eller hjälpa skyddsbehövande över EU:s yttre gränser eller landsgränser är inte brottsligt. Brottsligt är att neka människor deras rätt att söka asyl och att skicka tillbaka dem till platser där de riskerar kränkande behandling.

Mer info
– SvD om “stoppa-Sorros”-lagen i Ungern
– Läkare Utan Gränser om varför de tvingas avsluta sitt hjälparbete på medelhavet
– Migrationsinfo.se om Transportörsansvar
– SvD om kriminalisering av att hjälpa papperslösa

Vad svarade kandidaterna? 

Kandidaterna från FI, MP, V, S, M, C, L och KD har svarat att hjälpinsatser aldrig skall straffas. Undantaget är Birgitta Sacredeus (KD) som menar att hjälpinsatser ska kunna straffas om de riktas mot skyddssökande personer som fått ett lagakraftvunnet utvisningsbeslut. Sara Skyttedal (KD) har valt att inte svara på frågan.

SD:s kandidater menar att hjälpinsatser ska kunna straffas om de riktas mot skyddssökande personer som fått ett lagakraftvunnet utvisningsbeslut.

7. SÄKRA LÄNDER

12 av EU:s medlemsländer har redan nationella förteckningar över säkra ursprungsländer i syfte att skynda på asylprocessen. Personer från ett så kallat säkert land har inte rätt till en individuell prövning vilket är en helt central del av asylrätten. Kommissionen föreslår en enda gemensam EU-förteckning där följande utses som säkra länder: Albanien, Bosnien och Hercegovina, Makedonien, Kosovo, Montenegro, Serbia och Turkiet. Ett av Sveriges krav i EU- förhandlingarna har varit att Turkiet ska tas bort från listan.

FRÅGA: Ska Sverige efterfölja EU:s lista med “säkra länder”?

  • Ja, konceptet med säkra länder är bra
  • Ja, men bara om Turkiet tas bort från listan
  • Nej, konceptet med säkra länder är dåligt

RWS och FARR är starkt emot listan med “säkra länder” och att det ska gälla i alla EU-länder. Individer som kommer från ett “säkert ursprungsland”, eller via ett “säkert tredje land”, eller har varit i ett “första asylland” måste även de få genomgå en fullständig asylprocedur inom EU enligt asylrättens principer. Återigen innebär detta förslag att EU frånsäger ansvaret genom outsourcing av asylrätten till länder utanför EU.

Mer info
– EU-kommissionen om säkra länder
– FARR:s öppna brev till LIBE-utskottet om säkra länder

Vad svarade kandidaterna? 

Kandidaterna från FI, MP och V menar att konceptet med säkra länder är dåligt.

Kandidaterna från C och L menar att Sverige ska följa EU:s lista med säkra länder men bara om Turkiet tas bort från listan. Undantaget Andreas Rehnberg (L) som menar att konceptet med säkra länder är dåligt.

Kandidaterna från S, KD, M och SD menar att konceptet med säkra länder är bra och tycker inte att Turkiet behöver tas bort från listan. Undantaget är Birgitta Sacredeus (KD) och Karl Khaldun Robbjens (SD) som menar att konceptet är dåligt.